Det så kallade Storhandlarfenomenet – något alla bör känna till

Brukar du handla i matbutiken utan att undersöka priset? Svaret är ofta nej. Vi har alla en begränsad budget att spendera, med undantag för de få individer som är ekonomiskt oberoende. Oavsett om du är blå, grön, röd eller kanske gul till personligheten så kommer vi alla glänta på prislappen. Vi gör det för att priset påverkar oss.

Det kan vara tillfället du nappar på 2 för priset av 1 eller kanske när du köper påskmust trots att påsken varit? Vad, i vilken kvantitet och hur bestäms av vår karaktär men det faktum att vi undersöker priset kvarstår.

Vi gör det för att få ut det lilla extra ur månadslönen. Vi gör det för att snabbnudlar inte är en långsiktig lösning i form av kost (med undantag för studenterna, vi har alla varit där). Därför tittar vi på prislappen, gör en snabb beräkning i huvudet, för att sedan lägga ned varan i kundvagnen eller ställa tillbaka den i hyllan.

Det var precis då tanken slog mig, i tacohyllan hos Ica Maxi Haninge, vi är alla experter på att jämföra, kombinera och undersöka priset när det rör vår privatekonomi. Oavsett om du är inköpare eller inte går vi igenom en avancerad process som till stor del liknar strategiskt inköpsarbete.

Om nivån på vårt storhandlande skulle översättas till inköpsarbete, kan man nog jämföra det med arbetet hos en koncern. I hopp om att få en tusenlapp eller två över till semesterkassan planerar vi in i det minsta för att nå målet.

Vi jämför matbutikerna med varandra och identifierar vilka som erbjuder billigast produkter. Vi planerar in dagen det ska storhandlas och konsoliderar köpen till en eller två per månad. Vi har även börjat göra en del arbete för att underlätta samarbetet med leverantören t.ex. åka till affären för att kunna köpa matvaror till lägre priser. Vi har till och med börjat anpassa recepten för att kunna handla efter säsong vilket ger billigare, mer närproducerade och färskare ingredienser.

Om vi relaterar det till inköp så har vi:

1. Hittat lägsta enhetspris (jämfört matbutikernas priser)

2. Hittat lägsta totalkostnad (konsolidera köpen till en eller två per månad)

3. Optimerat försörjningskedjan (underlätta samarbetet med leverantören t.ex. åka till affären)

4. Skapat värde (handla efter säsong för billigare, mer närproducerade och färskare ingredienser.

Självklart kan fenomenet ovan ses som relativt trivialt för den erfarne inköpare. Men det är genom dessa exempel som vi kan sprida inköpsbudskapet och öka förståelsen hos kollegorna som inte är inköpare.

Så istället för att försöka beskriva kategoristyrning, spendanalys eller Kraljics matris i kaffepausen, vill jag uppmana dig att ta Storhandlarfenomenet – ett pedagogiskt sätt att beskriva strategiskt inköp för dina medarbetare.

I slutändan inser vi att våra besök hos matbutiken har mer till sig än vad som syns på ytan. Att våra köpvanor motsvarar de tekniker som används av flera marknadsledande bolag vars inköp är på en allt högre nivå.

Därför ska vi ta tillvara på det så kallade storhandlarfenomenet. En teknik vi alla behärskar och som i slutändan ökar förståelsen kring vad inköpsavdelningen gör. Tillsammans tar vi inköpet till en ny nivå.